Jag fattade beslutet första gången i oktober. Beslutet att jag skulle hoppa av gymnasiet. Jag hade varit i skolan en del, men inte ofta sen jag började där 2014. Men det tog mig ändå mer än ett år att fatta beslutet. Och när jag väl fattade beslutet så var det enkelt. Så enkelt att jag bara vaknade på morgonen och sa att nu är det slut.

    Samma vecka jag fattade detta beslut berättade jag för mamma och pappa att jag röker. Detta var också en spontan tanke och jag berättade det som ingenting.

    Såhär ser det ut i mitt liv, jag fattar för vad andra är, ett svårt beslut som någonting ganska enkelt. Detta kan låta bekvämt och ja visst är det så till en viss del. Problematiken som skapas med min impulsivitet är ångern. Jag ser inte konsekvenserna av mina beslut. Utan jag kör på känslan just då. Och det kan vara så att jag mår jättedåligt just den dagen jag bestämmer mig för något. Och när den svackan är över och jag reflekterar över mitt beslut när jag mår bättre, då inser jag att det kanske inte var det bästa.

     Så har det blivit många gånger, när det gäller att hoppa av gymnasiet, att jag sagt upp mig från mitt jobb, eller bara det att jag klippt håret alldeles för kort…

    Och det är just därför jag startade inlägget med att skriva ”första gången”. För beslutet att jag skulle hoppa av gymnasiet har jag fattat flera gånger efter den första gången. Jag har velat fram och tillbaka så mycket. Antagligen för att jag är rädd, för vad andra ska säga, gör jag det största misstaget i mitt liv? Kommer jag missa roliga uppgifter? Vad vet jag, egentligen finns det inget annat än min impulsivitet som kan styra detta, för jag är alldeles för rädd för att tänka igenom saken. Jag behöver bara få det gjort.

    Imorgon börjar alla andra skolan igen. Men inte jag, för jag har bestämt mig nu en sista gång, att jag ska sluta. Jag hoppas jag kommer känna mig tillfreds med detta beslut om ett halvår. Jag hoppas att jag är tillfreds med beslutet imorgon också, längre än så kan jag inte tänka just nu.

    tKanske blev ett osammanhängande inlägg nu, men då kanske ni förstår lite mer hur osammanhängande mina tankar är. Det är verkligen inte lätt att hålla reda på allt.